torsdag 23 december 2010

Nu är det jul......

och vi har fått så mycket snö!
Häromkvällen åkte jag skidor i månsken och runtomkring stod alla träden och höll hov, tyngda av snö. Det knirrade under skidorna och jag kunde i min fantasi både se tomtar och småfolk.
En bok jag tänker på när det blir jul är "Tomten" skriven av Viktor Rydberg, en riktig klassiker. Vackert illustrerad av Harald Wiberg.
Här följer sista versen av berättelsen och med den vill jag och mina kollegor önska er alla en riktigt

GOD JUL och  GOTT NYTT ÅR

"Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård, fott intill morgontimma.
Månen sänker sin tysta ban, snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken."
ur Tomten av Viktor Rydberg

onsdag 22 december 2010

Bok-konst


Lördagen den 4 december samlades några människor, en vagn med gamla böcker och en osalig mängd knivar, pappersbitar, tygstycken, limtuber, bokmärken och en massa annat småplock till några roliga timmar i Vasasalen på kulturhuset. Det skulle bli bok-konst!



Att göra om en gammal bok till något annat är ett projekt som inte kräver så mycket annat än fantasi och experimentlusta – och en kasserad bok förstås. Den som googlar efter ”altered books” kan hitta länkar till massor av sidor där böcker fått bli allt från statyer till lampor till fotoramar. En gammal bok kan också bli en ny bok, med övermålade sidor och ny text och bilder ovanpå den gamla.

Visst kan det låta respektlöst att ge sig på böcker på det här sättet, skära sidorna i strimlor och borra hål i pärmarna. Men det många som besöker ett bibliotek eller en bokhandel inte tänker på är att många böcker tyvärr inte åldras särskilt värdigt. Alla böcker hittar inte läsare, utan måste gallras ut efter att ha stått olästa på hyllan i några år. Eller så ersätts den gamla nötta boken med sprucken pärm med en nytryckt upplaga. Att återvinna papperet i boken är inte så lätt. För att kunna göra det till returpapper bör sidorna egentligen skäras loss från pärmen. Ofta blir hela boken istället brännbart avfall.

Att ge boken ett nytt liv genom att göra om den till konst eller en hemmagjord present är alltså ingen dum idé, även om själva processen kan se hårdhänt ut. Så här fina blev några av resultaten av vår halvdag med bokkonst. Blir du själv sugen på att experimentera så håll gärna utskick på kulturhusets kalendarium. Vi hoppas kunna återkomma med en ny workshop under våren.
Välkommen!

torsdag 16 december 2010

Hallå där..........

Jakob Aronson, elev på S:t Mikaelskolan, barn och fritidsprogrammet
I fyra veckor praktiserar du på Mora kulturhus. Vad är det bästa och vad är mindre bra med din praktikplats?

Det bästa med att göra praktik på Mora kulturhus är jobbarkollegorna. Det finns alltid ett glatt humör här. Mindre bra är att de fyra veckorna gick så snabbt..

Du är en aktiv idrottsman som nyligen avancerat till SM-slutspel i innebandy. Vad är hemligheten bakom denna framgång?

Laget! Vi har en bred trupp med många skickliga spelare. Vi har inte bara en som kan avgöra matchen utan varje spelare i laget kan bli match vinnare. Vi spelar med ett stort självförtroende och alla sliter för laget. Och måste självklart nämna vår coach som även tränar oss alla i laget på innebandygymnasiet St. Mikaelskolan. Han är bra på att motivera alla spelare och får oss att spela en rolig innebandy som är mycket publikvänlig.

Till våren tar du studenten. Vad händer sen?

Det är den stora fråga man går runt och grubblar på. Jag ändrar mig nästan varje dag. Men just tror jag att jag vill plugga vidare på Östersunds universitet som sjuksköterska. Jag är inte helt säker om jag gör vill söka vidare på en gång efter studenten eller jobba ihop lite pengar ett år innan. Helst vill jag nog ut på en gång för att flytta hemifrån och prova mina egna ben.

FAKTARUTA

Namn: Jakob Aronson
Född: 1992
Bor: Mora, Hånåkni
Studier: Barn och fritidsprogrammet och innebandygymnasiet på St. Mikaelskolan
Familj: Mamma, pappa, sex syskon och en katt
Intressen: Vänner, innebandy flickvän
Något inte många vet om dig: Har länge velat bli kock
Musik: Alternativ rock
Film: Action äventyr
Äter: Nästan allt
Hissar: Sommar
Dissar: Vinter

Berättat för Imola Mokos

torsdag 9 december 2010

Landet utanför av Kristina Mattsson

Hur gick det med slagordet Hela Sverige ska leva? Journalisten Kristina Mattsson har gjort en resa i den svenska glesbygden. Det här är en välkommen bok, om ett ämne som knappt får plats i medierna men berör många.

Utgångspunkten för Kristina Mattsson är det historiska årtalet 2008, då det för första gången i mänsklighetens historia bodde fler människor i storstäder än på landsbygden. Enligt de flesta framtidsscenarier vi brukar få läsa finns det inget som kan hindra utvecklingen. 2000-talet kommer att innebära att världens största städer växer sig ännu större, och det är i utvecklingsländerna de största förändringarna kommer att ske.

Om storstäderna blir större kommer det förstås att få till konsekvens att många mindre orter inte bara minskar sitt innevånarantal, utan helt dör ut. Kristina Mattsson har rest runt i ”landet utanför” och intervjuat människor i svenska landsortskommuner där andelen äldre människor redan nu är mycket hög. Bland de orter hon besökt finns Hammarstrand, Filipstad, Österfärnebo och Dorotea, orter vi sällan får höra talas om i media och som också verkar ha blivit övergivna av rikspolitiken. Det är upp till kommuninnevånarna själva att vända utvecklingen. Ibland lyckas det, och vi får exempel på små orter som blomstrar samtidigt som grannbyn går på knäna. Det verkar inte finnas något framgångsrecept som alla kan kopiera, men utan eldsjälar och ett genuint engagemang från dem som bor i en by eller i en kommun är det svårt att skapa långsiktig stabilitet.

För alla i vårt land som kommer från en mindre stad eller by, eller har kopplingar till en, är det här en skön bok att läsa. Det känns bra att någon har satt fokus på den värld som många av oss känner till, ja rent av brinner för.
Samtidigt är det tydligt i ”Landet utanför” att de innevånare som finns utanför storstäderna blivit allt mer ointressanta för de svenska politikerna. Vårt grannland Norge har valt ett annat tänkande när det gäller att tilldela resurser – och i förlängningen självkänsla – till kommuner utanför storstadsregionerna.
Kristina Mattsson ger en väldigt träffsäker bild av dagens Sverige bortom köpcentrum, höghus och motorvägar. Det enda jag reagerar något mot är hennes skiss av hur framtiden för landsbygden kan komma att te sig. Hon snuddar kort vid att klimatförändringar och en allt intensivare konkurrens om energikällor kan få konsekvenser för var vi väljer att bosätta oss. I slutändan verkar hon mena att vår längtan till storstaden är en trend som är svår att hejda. Frågan jag ställer mig är om vi inte kommer att upptäcka att högre kostnader för transporter och energi påverkar vårt sätt att leva och bo mycket mer än vi tror.

Sonja Viklund

fredag 3 december 2010

Hallå där..........

Niklas Krog,
författare till  många barn-och ungdomsböcker, aktuell med bland annat böckerna om "Turk och Ayla"
http://www.niklaskrog.nu/

Vem är du?

Namn: Niklas Krog
Född: År 1965, i Lund.
Bor: Stockholm
Familj: Gift med min ungdomskärlek Elisabeth, tillsammans har vi barnen Max och Johanna.
Intressen: Böcker, sport & träning, dataspel och ... Tiden räcker inte till!
Yrke: Författare, men jag brukar kalla mig dagdrömmare. Det är närmare sanningen.
Dolda talanger: Squash. En sport jag önskar att jag hade upptäckt när jag var yngre.
Läser just nu: Här ligger jag och blöder, Jenny Jägerfeld. En skruvad och underbart underhållande bok.
Lyssnar på: Massor. Skulle kunna skriva en låtslista lång som en toarulle, men de senaste fynden är Dansa din djävul (Petters version av DiLevas klassiker), Mikrofonkåt (Septembers version av Petters klassiker), Only Girl (Rhianna). Men också Beloved, VNV Nation, en bombastisk pekoral som jag alltid återvänder till.
Dricker: Pepsi Max.
Äter: Min frus laxsoppa.
Framtidsplaner: Skriva färdigt en våldsam korstågsroman som jag har hållit på med sedan i våras. Blir den lika bra som jag inbillar mig blir den alldeles överjävlig. Men jag kan ha fel. Sedan ska jag kanske skriva mer om Turk och Ayla. (Tredje boken om dem är klar och kommer våren 2011.) Eller något helt annat. Livet är fullt av roligt. :)

Hur ser du på ungdomars läsning?

Tydligen finns det siffror som visar att 75 procent av alla tioåringar läser böcker, medan endast 37 procent av alla femtonåringar gör det. Siffror som är en liten aning skrämmande, inte minst för oss som skriver böcker för femtonåringar.
Skolorna lyckas alltså alldeles utmärkt med att visa tioåringar hur kul det kan vara att läsa böcker. Men av någon anledning dör intresset några år senare. Hur kommer det sig?
Jag tror att förklaringen är enkel. För en femtonåring finns oceaner av lättillgänglig förströelse i form av Facebook, Playstation, Twitter, YouTube, X-Box, Wii, dataspel och horder av bloggar. Sorglös underhållning som får timmarna att flyga i väg och vid en dator finns allt på ett musklicks avstånd.
Jag har själv lagt tusentals timmar på dataspel. När min son Max föddes fick han stanna kvar på sjukhuset några dagar. Samtidigt kom det ett nytt datorspel som jag inte kunde låta bli: http://en.wikipedia.org/wiki/Master_of_Orion
Jag spelade nästan dygnet runt, så att ögonen grusade igen och jag fick tvinga mig själv att äta och dricka. Ett spelande som bara avbröts för korta besök på BB.

En bok kräver lite mer av sin läsare, framför allt har böcker en längre startsträcka. Det tar en stund innan fantasin är igång och boken vaknar till liv. (I bästa fall. Det finns böcker som aldrig vaknar.) Då är det enklare att klicka fram ett YouTube-klipp och få en upplevelse på en gång.
En tioåring har kanske samma tillgång till roligheter som en femtonåring, men är oftast inte lika självständig. Föräldrar lever närmare sina tioåringar och det är inte lika okej för en tioåring att barrikadera sig på sitt rum med datorn.

Vad kan vi göra åt det här?
Inte mycket. Tyvärr. Det går inte att beordra fram läslust, allra minst med femtonåringar. Och tvång har heller aldrig funkat. Låter det deprimerande? Det är deprimerande.
Men vi kan inte ge upp. Och oavsett hur mörkt det ser ut så är böcker inte chanslösa. Kom ihåg Harry Potter och Twilight, som drog som feberfrossor genom världens tonårsläsning. Rätt bok vid rätt tidpunkt och också femtonåringar kommer att läsa. Frågan är vem som ska skriva den.
Blir det jag – eller kanske du?